Program 2017 Museet Butik Besök oss! Hyra lokal Fiske
 
  Svaneholms Slotts historia
 

Ladda ner texten som pdf dokument

 



Svaneholm började byggas på en holme i Svaneholmssjön omkring år 1530. Slottet uppfördes i en stil som brukar benämnas gotisk renässans, men har genomgått såväl inre som yttre ombyggnader sedan dess.

Slottet bildar idag en sluten fyrkant, vars längor tillkommit vid olika tidpunkter. Den nuvarande sydöstra längan med portgången tycks vara äldst. Dess planlösning överensstämmer nämligen i huvudsak med senmedeltidens fasta stenhus, till exempel Glimmingehus. Längan lär dock inte ha varit fristående någon längre tid. Genom att studera bland annat byggnadsteknik och -material kan man sluta sig till att de övriga längorna byggts till nästan omedelbart.

Svaneholm har för övrigt inte fått mycket av renässansens prydnadselement. De enda utsmyckningarna utgörs av trappgavlarna, samt den smala vita murfrisen, som löper runt slottets utsida.


InteriörKällaren utgörs av ett avlångt rum, där slottets garnison var förlagd. I första våningen finns riddarsalen för männen av stånd, i andra våningen borgsalen ("fruestugan") där damerna vistades.

På vindsvåningen fanns skytteloft med skyttegluggar för försvar på långt håll och kastgluggar som försvar mot stormningsförsök.


Ombyggnationer

Nästan alla skånska slott och herrgårdar har under olika tider blivit utsatta för någon form av förändring. Svaneholm är inget undantag. Vid 1600-talets slut ägdes godset av en adelsman vid namn Axel Gyllenstierna (1653-1705). Gyllenstierna var en berest man och hade under vistelser i Italien tagit intryck av den italienska barockarkitekturen. Omkring år 1694 påbörjade han en ombyggnad som syftade att förändra Svaneholm till denna stil.

Resultatet blev den nuvarande sydöstra längan, vilken påbyggdes med två blindvåningar. Dessutom fick alla längorna nya och symmetriskt placerade fönster. Avsikten var tydligen att förändra slottets övriga längor på samma sätt, men arbetena avbröst hastigt vid Gyllenstiernas död.

Vid denna ombyggnad gjordes även en del förändringar av interiören. De tidigare utvändiga trapptornen revs ner och ersattes av trapphallar i nordvästra och sydöstra längornas mittpartier.


1800-talets förändringar

Senare generationers insatser i Svaneholms byggnadshistoria har inte varit lika omfattande. Värt att nämna är dock att Rutger Macklean, slottets ägare vid 1800-talets början, då lät fylla igen vallgravarna så att den tidigare borgholmen fick fast landförbindelse. Vidare lät Macklean anlägga en park i engelsk stil. Den nuvarande parken är ursprungligen anlagd i romantisk stil av Carl Hallenborg. Detta skedde på 1840-talet.

Under senare delen av 1800-talet gjordes en del då tidsenliga, men mot slottets allmänna karaktär stötande ingrepp. Bland annat byggdes en altan och en del så kallade franska fönster togs upp i sydvästra längans framsida. Dessa försvann dock i början av 1900-talet.

Under en reparation 1876 framkom i stora festsalen under det nuvarande taket ett ännu äldre tak med bjälkar och mellanliggande valv. Enligt beskrivningar var valven målade i ett glest mönster av frukter och bladrankor. Tyvärr har det inte funnits möjlighet att restaurera detta tak.

 

Den sista ombyggnationenSvaneholms sista privata ägare, greve Carl Augustin Ehrensvärd, lät åren 1933-34 utföra en genomgripande men pietetsfull restaurering av slottet. En del moderniteter infördes, till exempel installerades centralvärme i första och andra våningarna. I samband med dessa arbeten återställdes en hel del av det som under tidernas lopp varit utsatt för förödelse och vanvård. Så till exempel restaurerades en mängd vägg-, bård- och frismålerier som sedan 1800-talet funnits i vissa rum.

En kort tid efter att dessa ombyggnationer och restaureringar skett avled greve Ehrensvärd och efter honom övergick Svaneholms slott till att bli museum.

 

(Ovanstående text bygger på fakta som hämtats ur skriften Svaneholms Slott av Eric Mårtensson, ISBN 91-630-8507-0)
 

Ägarlängd


1872 (1883) -1934

Carl Augustin Ehrensvärd, greve

g. Eva Hallenborg


1872-1895

Magnus Hallenborg, löjtnant
1872-1903

Gustaf Peyron, major

g. Ebba Hallenborg


1859-1872

Carl Hallenborg, ryttmästare

g. Mathilde Sparre af Söfdeborg

 

1837-1859

Carl Johan Hallenborg, kammarherre

g. grevinnan Eleonora von Schwerin

 

1816-1837

Kjell Christopher Bennet, friherre

g. Eva Theodora Dücker

 

1782-1816

Rutger Macklean, friherre

 

1719-1782

Gustav Julius Coyet, friherre

g. Catharina Margareta Flemming

1723-1730

Jens Sehested, överste 

g. Sophie Gyllenstierna

1730-1750

Bernt Juul

1750-1751

Elof Steuch, professor

g. Anna Juul

 

1705-1719

Axel Julius Coyet, friherre

g. Hedvigh Charlotta Cronhielm

 

1666-1705

Axel Gyldenstierna,
ryttmästare

 

1635-1666

Eric Hardenberg Gyldenstierna,
g. Birte Reedtz

 

1616-1635

Henric Gyldenstierne,
Landsdomare i Skåne

g. Lisbeth Podebusk

 

1608-1616

Prebend Gyldenstierne,
Danmarks Riges Råd

g. 1. Birgitte Rosenspare

2. Mette Hardenberg

 

1601-1608

Ingeborg Bille

 

1573-1601

Gabriel Sparre,
g. Elisabeth Trolle

 

1534-1573   

Jacob Sparre 

g.1. Clare Bille

2. Margarete Urup

1534-1564

Mogens Gyldenstierne 
Danmarks Riges Råd

g. Anne Sparre


1530-1534

Mourids Jepsen Sparre,
Danmarks Riges Råd

g. 1. Carine Höeg (Banner), 2.

Ide Thommesdatter Lange